Göran Hallberg, Eslöv, var född i Ängelholm, bodde som barn en tid i Landskrona men växte upp i Falkenberg och tog studenten i Halmstad, detta år 1959.
Efter en tid i FN-tjänst påbörjades studier vid Lunds universitet. Han kom att med ämnena nordiska språk, litteraturhistoria och historia ta en fil. mag. 1965, inriktade sig direkt därefter på nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning och blev fil. lic. 1969 och fil. dr 1975. Han disputerade på en sammanläggningsavhandling om skånska bebyggelsenamn, bestående av två delar i serien Skånes ortnamn – närmare bestämt bebyggelsenamnen i Ljunits härad och Rönnebergs härad med Landskrona stad – och några mindre artiklar. En av dem ger läsaren inblickar i värvet att skriva korta och koncisa namnartiklar i de officiella namnutgåvorna, en tankeväckande läsning.
Redan 1968 anställdes Göran vid Landsmålsarkivet i Lund (senare Dialekt- och ortnamnsarkivet, DAL). Här kom han att tillbringa hela sin yrkesverksamma tid, först som arkivarie och förste arkivarie, från 1993 som arkivchef och från pensioneringen 2006 och framåt som aktiv frivilligarbetare. Bland annat arbetade han vidare med serien Skånes ortnamn och utgav själv som emeriterad banden om bebyggelsenamnen i Oxie härad med Malmö stad och Torna härad med Lunds stad samt biträdde andra författare av volymer i serien genom läsning av manuskript. Göran kom faktiskt själv att utge sammanlagt inte mindre än sju volymer av Skånes ortnamn, en enastående prestation.
Han gav också av trycket ut åtskilliga artiklar, i allt väsentligt om sydsvenskt ortnamnsskick. En del av dem berör enskilda namn, men någon gång behandlas en grupp namn. En sådan handlar om de skånska namnen på -husa: Attusa, Saxhusa, Skotthusa m.fl. Det hade av vissa historieforskare sagts att sådana namn kunde indikera ett senvikingatida/tidigmedeltida system av kungliga förvaltningsorter i en kolonisationsprocess som just då fortgick i Skåne, men Hallberg går systematiskt igenom namnen och konstaterar att de flesta avser orter som återfinns i perifera lägen. Av den anledningen finns ingen anledning att koppla dem samman med *Husar-bebyggelserna på gammalt svenskt område. Trots detta resultat talar han i slutet av artikeln med viss entusiasm om ”den nyfikenhet, iver och glädje som ortnamnsforskaren lätt låter sig ryckas med av, när namnmaterialet kan utnyttjas i ett större kultur- och bebyggelsehistoriskt sammanhang”. Så kan det vara, även om det inte var på det sättet just i detta fall.
Ett stort intresse visar Göran Hallberg för uppkallelsenamn, alltså namn som kopierats efter främmande förebilder. De möter många sådana i hans ortnamnsutgåvor. Från den skånska namnskatten kan lyftas fram t.ex. de kontinentalt inspirerande Rosendal och Rosengård, Flenshuset, som kommer av Flensburg, och bibliska namn som Emaus, Jeriko och Jerusalem. Dessa äger intresse då de indikerar kulturströmmar som under olika tider påverkat landsbygden. Även namn på järnvägsstationer liksom gatunamn kom att intressera honom. Genom de senare kommer han in på namnvårdsfrågor, vilket han också praktiskt arbetade med såsom ledamot av namnberedningen i Eslövs kommun.
Hallberg behandlade även dialekter – bland annat uppehöll han sig vid skånskan och dess plats i olika nationsbyggen – samt en del om personnamn. Det som även skall lyftas fram är att han var en sällsynt flitig och duktig upptecknare.
Ett stort populärvetenskapligt förmedlingsintresse fanns hos honom. I den populärt hållna serien om ortnamn i olika landskap som utkom på 80-talet och början av 90-talet skrev Göran om namnen i Småland och Blekinge samt på Öland. Här lyckas han presentera komplicerade tolkningar mycket begripligt. För dagspressen skrev han under ett halvsekel artiklar och recensioner i stort antal, och han var dessutom uppskattad som föredragshållare samt medverkade i radio och besvarade frågor om dialekter och ortnamn.
Göran Hallberg ställde också generöst sina krafter till förfogande som redaktör, och har därvid svarat för olika festskrifter, konferensrapporter och samlingsvolymer. Åren 1976–96 samt 2004–08 utgav han Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift och mellan 1997 och 2008, tillsammans med professor Christer Platzack, Arkiv för nordisk filologi. I den senare tidskriften medverkade han därtill med åtskilliga bidrag i den nordiska litteraturkrönikan. Vid sidan av sin yrkesgärning engagerade sig Göran Hallberg lokalpolitiskt i Eslöv, där han 1988–91 och 1994–98 var ordförande i kommunfullmäktige och 1983–97 ledamot av kulturnämnden. Han deltog som sagt även i namnberedningens arbete i Eslöv.
Göran Hallberg var en flitig vetenskapsidkare, det visar hans omfattande bibliografi. Lejonparten av hans produktion rör ortnamn. Hans studier kännetecknas av god förtrogenhet med källor, intim lokalkännedom och stort intresse för namnens kulturella kontext. Han brann inte minst för den folkkulturella bakgrunden till namnen.
Som människa var Göran generös och hjälpsam mot medforskare. Arkivet stod under hans tid som arkivchef generöst öppet för besökare långt utanför de ordinarie öppettiderna, och inte minst stod dörren till Görans rum öppen.
Många gånger hade han nog alldeles för mycket att stå i, och breven avslutades ofta med de tre orden ”I hast hälsar …”. Detta blev också den passande titeln på den festskrift som tillägnades honom av forskarkolleger på hans sextioårsdag 1999 och som visar på hans breda forskarkontakter i hela Norden.
Göran Hallberg invaldes i vår akademi år 2000, och fick 1991 pris ur Janckes fond och 2007 ur Sahlgrens fond.
Lars-Erik Edlund
Preses