Vår utländske korresponderande ledamot Jóhan Hendrik Winther Poulsen avled den 19 december 2022, 88 år gammal. Han arbetade livet igenom med och för det färöiska språket. Färöiskan är det minsta nordiska språket och sedan 1937 officiellt språk på Färöarna. Under 1900-talet vann språket allteftersom terräng som myndighetsspråk, färöisk radio kom 1957 och television på hela ögruppen 1984. Officiellt domstolsspråk på Färöarna blev färöiska 1987. Såsom led i den språkliga frigörelsen från danskan har man i språkvårdsarbetet sökt skapa egna ersättningsord för danska ord, något som kan vara svårt då färingarna har ypperliga kunskaper i danska. Jóhan Hendrik mötte sålunda avsevärda utmaningar i arbetet med det färöiska språkets förkovran.

Jóhan Hendrik föddes i Sumba, Färöarnas sydligast belägna samhälle, där hans far var lärare, men växte upp i Skopun på Sandoy. I Köpenhamn läste han latin, engelska och nordiska språk, studerade åren 1960–62 i Reykjavík och tog en magisterexamen i Köpenhamn. Åren 1967–68 var han lektor i fornnordiska och skandinaviska språk i Illinois.

Från 1968 var han verksam vid Føroyamálsdeildin (Avdelningen för färöisk filologi) vid Färöarnas universitet i Tórshavn, blev 1972 lektor där och var från 1986 professor i nordiska språk, särskilt färöiska. Från denna anställning emeriterades han 1997.

Arbetet med färöiska ordböcker stod hela tiden i förgrunden för Jóhan Hendrik. Redan under studietiden hjälpte han Christian Matras i arbetet med Føroysk- donsk orðabók, vars andra upplaga kom 1961, och år 1974 utgav han en tilläggsvolym till denna ordbok.

När man arbetar med en ordbok av ett språk i bruk måste frågor om ordens betydelse, syntax, uttal och geografiska utbredning etc. alltid belysas. När Jóhan Hendrik studerade de insamlade orden vid Føroyamálsdeildin slogs han av att det fanns så många frågetecken beträffande orden och deras användning. Ambitionen blev därför att fördjupa kunskapen om ordförrådet. Han visste från sin studietid på Island att man där använde radion för att nå talare som kunde säga mer om ordens bruk ur olika perspektiv. Sagt och gjort: han vände sig till Útvarp Føroya som sände det första programmet av »Orðabókin» 1969 och gjorde så ända till 1993, då hela 198 program hade sänts. Detta stora material integrerades nu i den första modersmålsordboken, Føroysk orðabók, utkommen 1998. Den innehåller hela 65 000 sökord. Senare digitaliserades den. I den omfattande skriften Orðabókin (2009) redovisas det digra material som insamlats.

I samband med Jóhan Hendriks sjuttioårsdag utgavs festskriften Mál í mæti som innehåller artiklar av hans hand från fyrtio års vetenskapligt författarskap. I boken återfinns en förteckning över 500 neologismer, alltså nybildningar, som Jóhan Hendrik genom decennierna skapat. Nyorden ger oss bilden av honom som en fantasifull ordskapare, och det är ett sant nöje att botanisera bland dem. Här finns ord som tyrla ’helikopter’, bildat till tyril ’visp’, telda ’dator’, bildat till tal ’siffra’ – samt fløga ’CD’ som har en alldeles speciell bakgrund. Catharina Grünbaum har i en minnestext på Facebook över kollegan Jóhan Hendrik berättat följande: »Vi diskuterade en gång ordet fløga för cd, ’compact disc’, och Jóhan Hendrik förklarade att han fått idén från det färöiska sättet att hantera hö: man pressar och rullar ihop höet till ett kompakt sjok, fløga (samma ord som sv. flaga). Ljudkompaktskivan blev ljómfløga och sedan bara fløga. ’Ord ska ha kropp och själ’, sa Jóhan Hendrik, ’och det har inte förkortningen cd’. Det står en lätt doft av hö kring den färöiska cd:n.»

Jóhan Hendrik hade som man förstår en central position i Føroya Fróðskaparfelag, han satt i universitetets styrelse, han var en följd av år ordförande i Färöiska språkrådet, han var en av de ansvariga för den nya psalmboken 1990 och han deltog i en kommitté som behandlade frågor om färöiska personnamn. Han hade också engagemang i Nordiska rådets språksekretariat och Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA) samt var representant för färöiska i det paneuropeiska språkatlasprojektet Atlas Linguarum Europae (ALE).

Jóhan Hendrik var en portalfigur i den färöiska språkpolitiken. Man skulle kanhända kunna hävda att skapandet av nyord är ett hopplöst projekt i ett samhälle där danskan står så stark och där, på den internationella scenen, engelskan intar en dominerande ställning. Men just i en situation där ett språk befinner sig under press, är det naturligt att man vill hävda egenarten genom att visa vad språket kan skapa med egna resurser. Och att det går att skapa mycket, det visar Jóhan Hendriks insatser. »Att hitta på färöiska ord i stället för de danska är mitt sätt att skriva poesi», sade han vid ett tillfälle.

Jóhan Hendrik var en högt bildad och älskvärd person som gärna tog emot sina nordiska gäster. Jag har själv vid flera tillfällen mött honom i samband med exkursioner till Färöarna. Alltid bjöd han då på goda samtal om färöiskt språk och färöisk kultur – Jóhan Hendrik kunde då tala om både grindvalsdråp och fårslakt –, men också på kaffe och kakor i sitt hem i Kirkjubøur, Färöarnas viktigaste historiska centrum.

Hans invaldes som korresponderande ledamot i Akademien 1983.


Lars-Erik Edlund
Preses