Vår seniorledamot Nils Hasselmo, Houston, Texas, avled den 23 januari 2019 i en ålder av 87 år. Han var född i Köla församling i västra Värmland, alldeles vid gränsen till Norge, genomgick grundläggande studier i nordiska språk och litteraturvetenskap i Uppsala och lämnade redan som 25-åring Sverige – detta med hjälp av ett Mauritzson scholarship – för att läsa vid Augustana College. USA hade tidigt kommit att intressera unge Hasselmo: på kortvågsradion lyssnade han på amerikansk musik och ifrån hans hembygder hade många emigrerat just till Staterna, och om dem berättades mycket. Väl ”over there” mötte han en livskraftig svensk-amerikansk kultur, inte minst med många tidningar. Han var fast, och han blev kvar i USA.
Hasselmo disputerade 1961 vid Havard University på studien American Swedish. A study in bilingualism för den legendariske norsk-amerikanske lingvisten Einar Haugen. Så småningom kom han till University of Minnesota, där han var verksam 1965–83 som professor i skandinavistik.
Hasselmos forskning uppehöll sig vid den spännande Amerikasvenskan, och ett centralt verk på svenska är Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika (1974). Den är en klassiker i vårt land på området bilingualism och språkkontakt. Han belyste också i enskilda uppsatser Amerikasvenskan ur olika perspektiv, bl.a. dess utveckling, reklamspråk och skriftspråk.
Nils Hasselmo hade påtagligt goda egenskaper som akademisk ledare – hans ledarskap bars upp av lugn och diplomati men också av rättspatos och integritet. Han var 1983–88 forskningschef (provost) vid University of Arizona, Tucson, men återvände 1988 till University of Minnesota och var rektor där mellan 1988 och 1997. Det har sagts att Hasselmo särskilt insåg betydelsen av en god grundutbildning vid sitt universitet. Efter rektorsåren i Minnesota var han under nio år president för Association of American Universities, en samling av rektorerna vid de mest framstående forskningsuniversiteten i USA och Kanada, hela 62 lärosäten. Därtill hade han otaliga uppdrag i olika organisationer.
Nils Hasselmo uppmärksammades välförtjänt med ett hedersdoktorat vid Uppsala universitets humanistiska fakultet 1979 och han fick dessutom motta Nordstjärneorden för arbetet med de svensk-amerikanska relationerna. Han förärades också en del andra hedersbetygelser för sina många insatser.
Personligen var Nils en sällsynt varm person, som jag själv faktiskt hade förmånen att ha som lärare i sociolingvistik vid Umeå universitet i mitten av 1970-talet, dit han hade inbjudits av professorn i allmän språkvetenskap Karl-Hampus Dahlstedt. Hasselmos översikter över den språksociala forskningen i olika delar av världen var fascinerande, särskilt minns jag hans beskrivningar av språkförhållandena i Sydamerika, vilka öppnade ögonen för språkpolitiska resonemang som i vår tid står allra högst upp på dagordningen. Detta såg tidigt Hasselmo, och förmedlade det på ett övertygande sätt.
Hasselmos många uppdrag förde honom till olika delar av världen, men han upprätthöll trots detta livet igenom kontakter med Sverige, inte minst med barndomens Värmland. Mindre känt är säkert att han under pseudonymen Nicholas Hazel skrev kriminalromaner från Santa Catalina Mountains nära Tuscon, t.ex. boken Murder in Mountain Lion Canyon. A Mystery – att det i dessa romaner finns inslag av värmländsk berättarglädje och värmländska traditioner kan man inte ta miste på. Men så var ju romanerna också tillkomna vid faderns – folkskolläraren, organisten och skriftställaren Wilner Hasselmos – skrivbord som hade fått följa med Nils till Staterna.
Nils Hasselmo invaldes i Akademien först som korresponderande ledamot 1980 och sedan som utländsk arbetande ledamot 1989.
Lars-Erik Edlund
Preses