På Kungl. Gustav Adolf Akademiens sammanträde den 12 februari valdes tre inhemska arbetande ledamöter och en utländsk arbetande ledamot in i Akademien. 
Rebecka Lennartsson är docent i etnologi och tjänstgör som enhetschef vid Museer och konst i Stockholm – alltså Stadsmuseet, Medeltidsmuseet, Stockholm konst samt Stockholmia – med ansvar för forskning och förlag, samtidsdokumentation och utställningar. Genom åren har Lennartsson bedrivit en rad större forskningsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond, bl.a. ”Mannen utan egenskaper? Kulturella perspektiv på maskuliniteter i vardande” (2003–06), ”Paria” (2009–13), ”Samhällsplaneringens demokratiska utmaningar” (2017), ”Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia” (2017–20) och nu senast ”Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880–1930” (2021–25). Lennartsson har publicerat en rad viktiga studier som också fått stor spridning och uppmärksamhet. År 2020 erhöll hon Akademiens pris ur Erik och Dency Östhols donationsfond för ”sina viktiga etnologiska undersökningar, främst boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm, som utgör kultur- och socialhistoriska studier av miljöer som sällan skildrats”. Hennes forskning har även prisats av Svenska akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska humanistiska förbundet. Foto: Samuel Svensson.
Lena Rohrbach (f. 1978) disputerade 2007 i nordisk filologi vid Friedrich-Alexander-universitetet, Erlangen-Nürnberg. Två år därefter utsågs hon till junior-professor vid Humboldt universitetet i Berlin. År 2016 var Rohrbach ”Snorri Sturluson Fellow” vid Árni Magnússon institutet i Reykjavík och befordrades till professor vid HU Berlin. Året därpå utnämndes hon till professor i Skandinavistik/Mediävistik vid universiteten i Zürich och Basel. Rohrbach har deltagit i ett stort antal framgångsrika forskningsprojekt, bl.a. om historisk narratologi, protestantismens estetik och diskurshistoria rörande medeltida skandinavistik. Hon har en omfattande forskningserfarenhet även i ämnen som medialitet och materialitet, skrift och skriftreflexion, genreinterferens, förmodern isländsk litteratur och tidigmodern skandinavisk lärdomskultur.
Simon Sorgenfrei är professor i religionsvetenskap och föreståndare för IMS - Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Hans huvudsakliga forskningsområde är islam, på senare år med en betoning på islam och muslimer i Sverige, samt religion och migration. Sorgenfrei har också studerat medeltida persisk sufism och samtida uttryck för sufism i Turkiet, Europa och USA. Han har publicerat studier om Linné, Swedenborg, Stagnelius och Aguéli. Härutöver kan nämnas ett intresse för nybyggarkultur i Norrland samt kulturhistoriska perspektiv på fåglar och ornitologi. År 2022 erhöll Simon Sorgenfrei ett pris ur Torsten Janckes fond för sin forskning om religion och migration, främst boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”. Han har även mottagit priser av Svenska Akademien (2024) och Samfundet de nio (2024).
Håkan Tunón är farmacie doktor och verksam vid Sveriges Lantbruksuniversietet (SLU). Hans publikationslista vittnar om hans gedigna kunskaper inom fält av stort intresse för Akademien, t.ex. traditionella kunskaper och etnobiologi. Nämnas kan böcker som Samisk etnobiologi (2000), Människan och naturen (2001), Människan och floran (2005), Människan och faunan (2007), Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen (2010) och Fäboden: naturen, kulturen och kulturlandskapet (2019) – samtliga redigerade av Tunón. Tillsammans med Rolf Kjellström utgav han 2024 boken Tidig sjukdomsbehandling i Södra lappmarken. Hans publikationslista upptar ett mycket stort antal artiklar, varav nära 30 är peer review-granskade. Under åren 2006–14 ansvarade Tunón för Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald). Sedan 2021 fortsätter detta arbete i nära samverkan med Sametinget, Naturvårdsverket och en mängd andra organisationer. Härutöver har han koordinerat för flera större projekt med fokus på utmarksbete och fäbodbruk. Nu tjänstgör Tunón som föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald. Sedan 2014 är han ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.