Vid Kungl. Gustav Adolfs Akademiens sammanträde den 18 februari valdes följande forskare till arbetande ledamöter av Akademien.

Åsa Arping disputerade 2002 på avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten: Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt. Sedan 2016 är hon professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, från 1 januari 2023 även dekan för dess humanistiska fakultet.

Arping är en framstående expert på villkoren för kvinnliga romanförfattare under 1800-talet samt deras roll på bokmarknaden i Sverige och utomlands. Hon har även gjort betydande forskningsinsatser inom områdena litteraturkritik, litteraturhistorieskrivning och kanonfrågor. Under senare år har hon publicerat en rad studier om hur klass gestaltas i svensk samtidslitteratur. Vidare är Arping en flitig debattör och kulturjournalist i dags- och tidskriftspress. Hon har belönats med en rad vetenskapliga priser. 2024 tilldelades hon Schückska priset av Svenska Akademien och året därpå erhöll hon det prestigefyllda Övralidspriset. (Foto Johan Wingborg)


Kyrre Kverndokk disputerade 2007 på tema Kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Efter disputationen arbetade han som førstelektor och därefter som postdoktor i kulturhistoria vid Universitetet i Oslo. År 2015 tillträdde sin nuvarande tjänst som professor i kulturvetenskap vid Universitet i Bergen.

Medan Kverndokks avhandling rörde högstadielevers skolresor till koncentrationsläger handlade hans första större postdoktorala projekt om kulturhistoriska perspektiv på naturkatastrofer. Andra framträdande forskningsområden är kulturarv, minnespolitik och rituella markeringar, narratologi men även vetenskapshistoria med fokus på folkloristik och arkivväsende. Kverndokks forskning vilar på ett varierat empiriskt underlag; han arbetar både med traditionellt arkivmaterial och äldre källtexter som med egna samtidsinsamlingar och digitalt material.

Kyrre Kverndokk är initiativtagare till och ingår i ledningsgruppen för infrastrukturprojektet SAMLA. År 2018 belönades han av Akademien med ett pris ur Torsten Janckes minnesfond för sina viktiga bidrag inom norsk folkloristik.


Malin Thor Tureby disputerade år 2005 vid Växjö universitet på avhandlingen Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943. Hon tjänstgör nu som professor i historia och forskningschef vid Institutionen för Samhälle, Kultur och Identitet (SKI) vid Malmö universitet.

Thor Turebys forskning rör sig över flera internationella och tvärvetenskapliga forskningsfält: muntlig historia/oral history, kulturhistoria och kulturarvsstudier, migrations- och minoritetsstudier, Förintelsestudier och judisk historia. Hon har genom åren bedrivit forskning och varit forskningsledare för flera stora forskningsprojekt finansierade av bl.a. Vetenskapsrådet och Riksantikvarieämbetet som exempelvis:  ”Berättelser som kulturarv”, ”Judisk och Kvinna”,  ”Digitaliseringens etik” och ”Minne och Aktivism”. 

Forskning om och med oral history har varit utmärkande för Malin Thor Turebys vetenskapliga arbete. Hon har utvecklat flera sätt att arbeta med oral history som metod för att generera och samskapa kunskap om det förflutna tillsammans med olika grupper och minoriteter. Hon har även bedrivit forskning om berättandets och berättelsernas historia och utforskat hur berättelser har samlats in och använts, liksom den betydelse som olika genrer av berättelser och berättande har tillskrivits i olika kunskapskontexter. Sedan 2016 är hon ordförande för nätverket Oral History and Life Stories vid European Social Science History Conference (ESSHC).