Länsmuseichef Christer Björklund
Christer Björklund är sedan tio år landsantikvarie och länsmuseichef vid Dalarnas museum i Falun. Under hans ledning har museet genomgått en genomgripande utveckling, inte minst genom etableringen av museets nya föremålsmagasin där de kulturhistoriska samlingarna förvaltas och har getts goda förutsättningar att beforskas och visas upp. Museet har även utvecklats som kunskapsorganisation, bl.a. genom samarbeten med forskarsamhället och ökad publiceringsverksamhet. Som museichef har Björklund aktivt gett stöd åt Akademiens projekt Folkligt skrivande och därmed bidragit till att museet digitaliserat över 200 dagböcker.
Christer Björklund är utbildad ekonom och har tidigare arbetat vid Sveriges Riksbank, Internationella Valutafonden i Washington, D.C. och Nordiska Investeringsbanken i Helsingfors. Före anställningen som landsantikvarie var Björklund under nästan ett decennium överbibliotekarie och chef för Karolinska Institutets Universitetsbibliotek i Stockholm.
Länsmuseichef Gustav Olsson
Sedan 2017 är Gustav Olsson chef för Kulturen i Lund. Museet har Sveriges största samling av kulturhistoriska föremål från södra Sverige, en mycket omfattande medeltidsarkeologisk samling, stora världskultursamlingar och ett friluftsmuseum med urbana och rurala miljöer från medeltid till 1900-tal. Kulturen driver verksamhet på museet i Lund, Kulturens Östarp, Livets museum samt på fyra mindre filialer och utför även uppdrag inom arkeologi och bebyggelseantikvarisk verksamhet i framför allt södra Sverige.
Under Gustav Olssons ledning har Kulturens kulturhistoriska verksamhet stärkts, inte minst relationen mellan forskning, samlingar och utställningar. Ett nära samarbete mellan museet och Lunds universitet har utvecklats och detta i synnerhet med Institutionen för arkeologi och antikens historia samt Institutionen för kulturvetenskaper. Friluftsmuseet har också utvecklats, med fler gestaltade miljöer och nya arbetssätt.
Tidigare har Olsson bl.a. varit chef för friluftsmuseet Julita Gård och för Lantbruksenheten på länsstyrelsen i Södermanland. Han har en kandidatexamen i nationalekonomi från Lunds universitet, en kandidatexamen i historia från Uppsala universitet, en agronomexamen från Sveriges lantbruksuniversitet och har bedrivit forskarstudier i agrarhistoria.
Docent Maria Löfdahl
Docent Maria Löfdahl är forskningsarkivarie och biträdande chef vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. Som ortnamnsforskare utmärks Löfdahl av mångsidighet. Hon har behandlat både bebyggelsenamn och naturnamn och både namn av hög ålder och unga namn. Hon har bl.a. författat två värdefulla volymer i serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (14:1, Ortnamnen i Sotenäs härad 1. Bebyggelsenamn, 2018, och 19:2, Ortnamnen i Tanums härad 2. Naturnamn, 2006). Utöver sina insatser inom den mer ”traditionella” ortnamnsforskningen har Löfdahl lämnat värdefulla vetenskapliga bidrag till socioonomastiken, särskilt när det gäller namn i flerspråkiga miljöer och den roll som namn spelar i identitetsbildande processer. Hon har lett eller medverkat i flera större projekt, bl.a. Det mångkulturella Sveriges onomastikon.
Löfdahl har också – ensam eller tillsammans med kolleger – bidragit med en rad studier inom forskningsfältet språkliga landskap. Hon har bl.a. undersökt hur språk används i texter i det offentliga rummet, på skyltar, anslag och affischer, hur språkanvändningen interagerar med sociala aktörer, strukturer och processer, och hur detta medverkar till att skapa gemenskaper och värdehierarkier. Inom det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: Göteborgs språkliga landskap (2019–2022) undersökte hon bl.a. moskéers namn och funktion. Nu arbetar hon inom projektet Segregationens språk: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer (2024–2029), även det finansierat av Vetenskapsrådet. (Foto: Joacim Bago)