Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur grundades den 6 november 1932. Initiativtagare var professorn i nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet Jöran Sahlgren. Denne blev också akademiens förste sekreterare. Akademiens förste preses var historikern, juristen och politikern K.G. Westman.
Enligt sina stadgar ska Akademien fullgöra sin uppgift att främja forskning om svensk folkkultur genom att i sina handlingar och tidskrifter offentliggöra forskningsrön, initiera och understödja vetenskapliga undersökningar, anordna föredrag, symposier och exkursioner samt genom stipendier och belöningar stimulera vetenskaplig verksamhet. Gustav II Adolfs namn är fäst vid akademien på grund av det berömda memorial för antikvarier och hävdasökare som kungen utfärdade den 20 maj 1630. Memorialet, författat av Johannes Bureus, uppmanade till inventering av allt som landet kunde erbjuda till kunskap om det förflutna: fornminnen och handskrifter, seder, sägner och visor, ord och namn. Det kan sägas vara vårt första program för folklivsforskning.
Akademien sammanträder sex gånger om året, oftast i Uppsala i sitt eget hus vid Klostergatan 2.
Tack vare frikostiga donationer förfogar akademien över ett flertal fonder och ger understöd.