Professor i svenska språket, Ann-Catrine Edlund, disputerade år 2000 i nordiska språk vid Uppsala universitet, blev docent där 2008 och tillträdde sin professur i svenska språket vid Mittuniversitetet 2017. Hennes avhandling, Sälen och jägaren. De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv, baseras på den kognitiva lingvistikens teorier. Begrepp och ord som har med säljakt att göra sätts in i en vidare kulturell kontext där jägarnas kunskapssystem avseende säljakt blir centralt. Detta teoretiska grepp leder till att avhandlingen befinner sig i gränslandet mellan språkforskning och etnologi. Därefter har Ann-Catrine Edlund inriktat sin forskning mot literacy, skriftanvändning. Monografin Ett rum för dagen. En studie av två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö (Umeå 2007) behandlar en ”vardaglig skriftpraktik”, nämligen skrivandet av dagböcker. Detta skrivande ser Edlund som identitetsskapande och även som ”en möjlighet att tolka, förstå och skapa mening i tillvaron”.  Också denna monografi har förutom den språkliga, en etnologisk inriktning. Hon har därefter i flera arbeten fortsatt sina literacystudier och utarbetar för närvarande planerna för ett större projekt som skall ta sig an vykort från början av 1900-talet. Edlund har presenterat sina forskningsresultat för en internationell publik i ett antal engelskspråkiga uppsatser, publicerade i skilda sammanhang. Edlund är dessutom en god och flitigt anlitad föreläsare som inte låter sin grundliga teoretiska förankring hindra ett naturligt och i bästa mening populärt framställningssätt. 

Sedan 2011 är Fredrik Nilsson professor i etnologi vid Lunds universitet. Nilsson disputerade år 2000 på avhandlingen I rörelse. Politisk handling under 1800-talets första hälft, en nydanande studie om hur människor formas till och agerar som politiska kollektiv. Genom att jämföra de skånska allmogeprotesterna 1811 och skandinavismens framväxt vid seklets mitt, i Lund, Köpenhamn och Uppsala, visar Nilsson på hur kommunikationsteknologier, förflyttning och överskridande binder människor samman och möjliggör politisk handling och förändring. Nilssons omfattande vetenskapliga produktion kännetecknas av stor empirisk bredd. Han har publicerat tre monografier, varav den senaste (2016), om spritsmuggling på Östersjön i början av förra seklet. Spännvidden i Nilssons forskning är stor och rör sig från etnologins klassiska fält till betydelsen av politisk handling under historien samt dessutom integrations- och gränsproblematik. Som en röd tråd genom hans författarskap löper intresset att förstå och förklara människors förmåga till handling och gränsöverskridande förändring genom att använda kulturanalytiska och -historiska perspektiv. De senaste åren har Nilsson dessutom vidgat sitt forskningsintresse till religionens kulturella dynamik samt till användandet av genusanalytiska perspektiv. Nilsson har initierat och lett ett tiotal forskningsprojekt samt förestått forskningsmiljöer, som Historiska studier vid Malmö Universitet och Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet. Han leder f.n. ett treårigt forskningsprojekt vid Svenska litteratursällskapet i Finland, Vardagens rum – Svensk kultur i Finland under 1900-talet. Han fungerar där som en initiativrik länk mellan den svenska och den finländska etnologin.