Den 15 februari 2017 avled vår seniorledamot, professorn och förre universitetsrektorn Ján Podolák, Bratislava, Slovakien, i en ålder av 90 år. Forskningsmässigt var jordbrukskulturen i vidaste mening Podoláks centrala vetenskapliga område, och talrika är hans undersökningar rörande folkkulturella förhållanden i Slovakien, på Balkan och i Kaukasus. Fascinerande är här inte minst hans jämförande studier, vilka bygger på omfattande fältarbeten.

Vår seniorledamot Nils-Arvid Bringéus har i ett sammanhang (Nord-Nytt 3–4, 1969) lyft fram det av Ján Podolák ledda Seminarium ethnologicum, som baserades på fältforskning i Karpaterna, som en viktig inspirationskälla för en hel generation då unga europeiska etnologer. Detta seminarium bedrevs under ett helt decennium.

Det material som Podolák insamlade belyses i studierna med hjälp av jämförande historisk-etnologisk metod, och kombineras inte sällan med språkvetenskapliga analyser. Detta är metoder vi känner väl också från de nordiska länderna. Även frågor om minoriteter och inter-etniska relationer i Slovakien samt om slovakiska minoriteter utomlands intresserade honom.

Podolák var uppenbarligen en god organisatör som tog på sig ett stort ansvar i uppbyggnaden av flera institutioner och sammanslutningar. Han var sålunda redan i början av 1950-talet med och grundade Etnografiska institutet vid den slovakiska vetenskapsakademin, och femton år senare lade han grunden till Institutet för etnologi vid Comenius-universitetet i Bratislava. Dessutom var Podolák aktiv i redaktionen för den av Sigurd Erixon år 1966 startade tidskriften Ethnologia Europaea, och tog själv två år senare initiativet till tidskiften Ethnologia slavica.

Vid universitetet i Wien erhöll Podolák 1974 Herder-priset ”für verdienstvolles Wirken im Sinne einer friedlichen Verständigung unter den Völkern”.

Ján Podolák var internationellt engagerad och blev länken till flera etnologiska forskningsmiljöer utomlands. Flera gånger var han värd för svenska forskarseminarier, vilket säkerligen starkt bidrog till att han invaldes i Kungl. Gustav Adolfs Akademien 1989. I invalsförslaget lyfter förslagsställarna fram honom som av en den centraleuropeiska folkkulturforskningens förgrundsgestalter. Det var han helt uppenbart.

Av Lars-Erik Edlund
Preses, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

Minnesordet är publicerat i Saga och sed 2017, s. 18-19.