Inom ett brett språkligt, kulturellt och socialt fält var vår bortgångne ledamot Robert Petersen verksam. Han tog examen i ämnet eskimologi vid Köpenhamns universitet och blev 1975 professor i ämnet. Det har sagts att han var den förste grönlänning som fick en professur. Men redan från 1979 ledde han arbetet med att Inuit Instituttet, ett institut för undervisning och forskning i Godthåb (numera: Nuuk) på Grönland, blev institutets förste direktör och, sedan det omvandlats till universitet, förste rektor under åren 1987–95, alltså fram till pensioneringen.
Petersen behandlade i sin forskning inuitspråk, bl.a. fonologiska och dialektologiska problem, och intog också en central position vid utarbetandet av stavningsreformerna. Han engagerades också från 1976 i en kommitté som ansvarade för ortnamnsvården på Grönland. Senare vidgade han sitt nätverk till kanadensiska Inuit Language Commission.
Dessutom deltog han aktivt i debatten om grönländska naturresurser och om gruvdrift på Grönland, vidare har han i arbeten behandlat barnens villkor i det moderna grönländska samhället samt grönländsk litteratur. De valda ämnena representerar som synes en bred repertoar av perspektiv. Utöver detta etablerade han sig tidigt i sammanslutningar som International Conference of Indigenous People och i Arctic Peoples Conference. Han var också engagerad som ledamot av en kommission för vetenskapliga undersökningar på Grönland från 1976 samt i ett nordiskt råd för antropologisk forskning från 1977.
Robert Petersens roll inom forskningen om urbefolkningar på ett vidsträckt arktiskt område kan knappast överskattas, inte heller hans insatser för det egna språket och kulturen. Men hans intressen var som synes bredare än så och berörde arktiska samhällsförhållanden mer generellt – i många hänseenden var Petersen här en pionjär.
Robert Petersen kallades som korresponderande ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien år 1985.
Lars-Erik Edlund
Preses