Förre överbibliotekarien Thomas Tottie inledde karriären vid Kungliga Biblioteket där han kom att verka på olika positioner, blev sedan tillförordnad chef för universitetsbiblioteket i Stockholm och deltog tidigt i flera utredningar, som den om Pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar, vilken sedermera resulterade i förordningen (1978:779) där antalet pliktbibliotek angavs.
År 1978 – efter att ett år ha varit överbibliotekarie vid Karolinska institutets bibliotek – tillträdde Tottie tjänsten som överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Vid den här tiden hade universitetsbiblioteken just överförts till lärosätena, och det var säkert inte enkelt att foga in det traditionstyngda Carolina Rediviva i den nya organisationen. En viktig uppgift blev att skapa studieplatser för de ökande antalet studenter. En utmaning av format utgjorde naturligtvis datoriseringen, en revolution på biblioteksområdet. Tottie var också starkt drivande när det magnifika Leufstabiblioteket som byggts upp på 1700-talet av släkten De Geer, blev en del av Uppsala universitetsbibliotek.
Bibliotekets gästbok vittnar om de Nobelpristagare i litteratur, statschefer och andra besökare han genom åren tog emot. Och ibland fick han därtill gripa in i praktiska sysslor: en honom efterföljande överbibliotekarie såg honom en gång skotta Carolinatrappan en vinterdag när den ordinarie snösvängen inte hunnit med det.
Tottie fick genom åren en mängd olika förtroendeuppdrag i exempelvis Svenska bibliotekariesamfundet, Sveriges allmänna biblioteksförening och Statens musiksamlingar. Han deltog även flitigt i diskussionen om forskningsbibliotekens uppgifter och framtida utveckling. Thomas Tottie är en av samtidens förgrundsgestalter inom svenskt forskningsbiblioteksväsen.
I vår akademi var han länge aktiv, och en uppskattad och spirituell samtalspart vid våra bord.
Thomas Tottie invaldes 1991 som hedersledamot av Akademien.
Lars-Erik Edlund
Preses