Professorn i konstvetenskap vid Uppsala universitet, Britt-Inger Johansson, disputerade 1997 på avhandlingen I tidens stil. Arkitekten Agi Lindegrens liv och verk. Centralt i avhandlingen är analysen av de folkligt spridda mönstrens betydelse för kyrklig konst. Johansson har i sin forskning med framgång fortsatt att uppmärksamma det lokalhistoriskt signifikativa och analyserar bygdekonst och lokal byggnadstradition i kontrast till centralt påbjudna krav. Denna ansats kommer till påtagligt uttryck bl.a. i analyserna av Norrbottens kyrkor. I uppsatsen ”A Case of Spiritual Colonisation? The Production and Reception History of a Contentious Altarpiece in Jukkasjärvi Church in Lappland, Sweden”, anläggs även ett postkolonialt och genusteoretiskt fokus på laestadianismens traditioner. Den kyrkliga konst- och byggnadskulturen och arkitekturen i Sverige har så gott som alltid lokal och folklig anknytning, men Johansson har genom konsthistoriska analyser av den svenska slottsarkitekturen påvisat hur även det kungliga boendeskicket erbjuder prov på provinsiella traditioner. Detta forskningsperspektiv återfinns bl.a. i "Maktens rum och rummens makt – en ny dynasti flyttar in", där Johansson visar hur Karl-Johan Bernadottes och makan Desirees livskarriärer från enkla borgerliga ursprungsmiljöer via militära och diplomatiska förflyttningar ledde till en varsam omdaning av såväl boendeformer som ceremoniell i en mer borgerlig inriktning.

Docenten i agrarhistoria vid Åbo akademi, Ann-Catrin Östman, är historiker med tydlig inriktning mot den folkliga kulturen i bred bemärkelse. Avhandlingen Mjölk och jord. Om kvinnlighet, manlighet i ett österbottniskt jordbrukssamhälle ca 1870–1940 (2001) är en gränsöverskridande studie, som förebådade de riktningar som Östman målmedvetet utvecklat som exempelvis: ”Den nordiska Mannen 1790-1940”, ”Kön och våld” samt ”Jernet & Jorden – agrar och industriell omvandling som interaktiva processer”. Projekten har inspirerat till talrika antologier och artiklar på nordiska språk, engelska och tyska, bl.a. om kvinnans ställning ur social- och juridisk-historisk aspekt, om maskulinitet, hierarki och patriarkat, om manlighetsretorik och systerskap, bondesamhälle och byaliv, kärlek och äktenskap, nation och landskap, småbrukar- och barnfostran. Östman anlägger även en kritisk granskning av det epistemologiska ramverket för historien som en del av kulturforskningen. För närvarande leder hon projekten ”Kommunicerande konsumtion” (2015-2018), som bl.a. handlar om torg- och gårdfarihandel i Ryssland-Finland, och ”Dealing with Difference” (2016-2021).