Vid Kungl. Gustav Adolfs Akademiens sammanträde den 13 mars 2024 valdes följande forskare till inländska arbetande ledamöter av Akademien.

Lotten Gustafsson Reinius, född 1965, är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Hallwylsk professor vid Nordiska museet. Hon disputerade 2002 på en prisbelönt avhandling om Medeltidsveckan i Gotland som historieskapande och lek. Sedan dess har Gustafsson Reinius varit involverad i ett stort antal internationella och tvärvetenskapliga samarbeten där forskning ofta kombinerats med konstnärlig och kuratorisk verksamhet. Återkommande teman i hennes forskning är kulturarvsprocesser, expressiva kultur- och medieformer samt museer och deras koloniala arv. Ett bra exempel utgör hennes senaste RJ-projekt, ”Den förlorade skogen”, i vilket hon tillsammans med antropologen Flora Bartlett ska undersöka betydelsen av skog och avskogning utifrån arkivmaterial och fältarbeten i Sápmi och Bergslagen. (Foto: Peter Segemark / Nordiska museet)

Jesper Larsson, född 1963, är docent i agrarhistoria och universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans forskningsområde kan sägas utgöra klassiskt empirisk grundad etnologi inriktad mot maktförhållanden och materiella omständigheter. År 2009 disputerade Larsson på avhandlingen Fäbodväsendet 1550–1920. Därefter har han i ett stort antal studier intresserat sig för frågor som rör gemensamt ägda resurser och gemensamt arbete under tidigmodern tid, för boskapsskötsel och för utvecklingen av jordbrukssystem. För sin forskning har Larsson erhållit flera priser, bland annat från vår Akademi. Han har varit post doc-forskare hos nobelpristagaren Elinor Ostrom vid hennes Workshop vid Indiana University, Bloomington, innehaft en akademiforskartjänst vid Kungl. Vitterhetsakademien och har ett brett kontaktnät i USA samt i Centraleuropa och Östeuropa. För ett projekt där omvandlingen av de svenska samernas renskötsel kommer att sättas in i ett vidsträckt nordeuropeiskt och nordasiatiskt sammanhang erhöll Larsson nyligen ett prestigefyllt, flerårigt och mycket omfattande konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet.

Henrik Rosenkvist, född 1965, är professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Rosenkvist disputerade 2004 på en avhandling om grammatikalisering av konditionala subjunktioner. Sedan dess har han publicerat ett stort antal studier inom områden som språkhistoria, språkförändring och dialektologi. I flera forskningsrådsfinansierade projekt har han undersökt subjektsutelämning och negationer i flera germanska språkvarieteter. Många gånger har dock älvdalskan, estlandssvenskan och deras språkstruktur stått i centrum för Rosenkvists forskning. År 2019 tilldelades Rosenkvist ett pris ur Jöran Sahlgrens fond för sitt skarpsinniga arbete med svenska dialekter, ett område som han bidragit till att förnya. Genom att medverka som expert i P1-programmet Språket har också förmedlat sina djupa kunskaper om språk i allmänhet.